Smakprov IV.

Hon sa: "Det är lite svårt att hata dig när jag älskar dig så att jag går sönder."
Jag sa: "Det är lite svårt att älska dig när jag hatar allt så att jag går sönder."
Hennes gråt kommer som en harkling, tänderna blottas och det är så vackert, då tåren faller, drar ner hennes mungipor och rinner snabbare snabbare ner, hennes ögon är illröda och leendet är borta, leendena är borta. Inget som hänt finns längre kvar i hennes ansikte, inga skratt har delats mellan oss. Bara ilska, tårar och oss.
Hon skriker någonting jag inte hör och kastar sig mot mig, slår armarna om min hals och det brister. Hon kramar mig hårt, trycker sina läppar mot min nacke och jag hör henne snyfta. Jag pressar huvudet mot hennes axel och det blir blött mot hennes tröja. På knä ovanför mig kramar hon ner mig och hon gråter och pressar mig hårdare mot henne. Min syn försvinner för mina tårar och hela rummet sprids ut som eld. Jag håller mina händer om hennes svank och vågar inte släppa.