Läkaren II.

Kära läkare, du måste hjälpa mig. Hur mår vi idag? Jag kan inte tala för dig, men jag själv mår inte bra. Det förstår jag, när ni klev in började jag för ett par sekunder tro på spöken! Roligt, herr doktor. Tack, berätta nu, om ni vore så vänlig. Jag har varit sjuk i fyra dagar, jag tror att mina inre organ börjar ersättas med snor, hjärnan känns seg och otymplig - nästan smältande, som om den legat i solen för länge, min kropp värker, just nu sitter det i höften och kanske ljumskarna, jag svettas för mycket, detta är inte normalt, huvudet värker liksom delar av min kropp, till råga på allt verkar jag ha ett sandkorn innanför mitt högra ögonlock. I fyra dagar har det pågått, sa du? Ja, alkohol och otukt verkar inte hjälpa. Det gör det sällan, gråter ni? Bara i höger öga, det är sandkornet! Jag tror er, snälla backa så att jag inte får tårar på mitt anteckningsblock. Jag har gjort allt jag kan, men det försvinner inte, det verkar som om mitt inre vill rinna ut ur min näsa och mun, därför tog jag mig an whiskey för att få ett grepp om mitt sinne, så att hjärnan skulle hållas på plats. Det var klokt gjort, men det har gått för långt, är jag rädd. Så jag försökte tömma mig på gifter, mina anlag, varför jag vände mig till kvinnan. Klokt än en gång, men därav värken i kroppen dessvärre. Ser ni hur jag hostar, jag var tvungen att gömma huvudet i kudden för att dölja det. Ja, hostningar förekommer för det mesta när kroppen vill ha ut sitt inre, säg mig, känner ni er dummare? Om jag gör! Känner ni er berusad? Av parfym och ångor. Aha, nu gråter ni igen. Jag kan inte sluta verkar det som, det är en öken i mina ögon, men ingen vätska vill skölja dem rena. Det finns ett hav av vätskor, av droppar, men ett par droppar räcker inte, ni behöver fylla dina glas till bredden och svälja dem med ögonen. Om jag kunde se bättre så skulle jag. Du ser klarare för varje minut, elektricitet och aromer är din medicin, för varje spänning kommer din vy att klarna och ditt inre att stillas. Alkohol och otukt verkar inte hjälpa. I början, nej, i framtiden har du havet inom dig, jag skriver ut ett recept på kvinnor och absint, tills dess får du bada i solljus och dumhet.