Från ingenstans.

Jag lever med drömmar i sinnet som jag sprättar på spetten och lägger dem över elden, brinn! Minns hur jag saknade mitt forna jag. Minns hur jag önskade att allting brann bara för att torka mina ögon. Minns hur jag sökte ge så mycket av mig själv det bara gick men jag öppnade inte ens munnen. Brinn. Jag trodde att lågan var utbrunnen, den sista glödens ånga upplöst som en fis. Haha. Den lågan finns kvar, det måste den, för jag har släckts så många gånger att jag kallat mig drunknad, jag har kvävts så många gånger att jag kallat mig hängd. För i helvete, Jag skriver det jag ser och gör omvärlden mig blind famlar jag i mörkret tills en dörröppning visar sig. Jag måste komma ur mörkret. Låt oss prata allvar, här där ingen längre läser. Jag briljerar i sällskap och svävar ut i min ensamhet. Utsvävandet bär en endast till gryningar av glömska och våta fingertoppar. Sällskapet. Äsch. Tappa inte tråden nu: Jag hatar för många. Det var länge sedan jag avskydde så många som har varit närstående som nu. Det ter sig som att ingen i min omgivning lider av samma sociala defekt. Varför är jag den enda som säger upp vänskaper? Åh nej, vi kommer för djupt. Backa bandet. Vad utgör en person? "Allt är genetik", ropar vetenskapsmännen och de politisk korrekta fittorna som kväver kontroversiella åsikter med högmodets sockor. Jag skulle aldrig argumentera mot vetenskapen, jag är av min mor och far skapad men den jag är är definitivt och till hundra procent formad efter hur jag har växt upp och hur jag har valt att agera. Fun fact: I mitt kejsarsnitt skars jag i huvudet och jag var den första som lappade till en tjej på dagis. Förlåt igen men satan vad jobbig du var. Genetik, uppfostran, val. Det finns mer, jag utgör mig inte för att vara beläst eller ens intelligent. Men vad fan är det här livet? Ska man nöja sig med sin hand och bara hoppas att floppen ska bli profitgivande med sista kortet? Jag är ett ärsle, en skitstövel, ett rövhål, en idiot, en fitta, en kuksugare, en jävla sumprunkande pissråtta. Men jag viker mig inte en tum. Jag har en låga någonstans. Och om någon vill lyssna kan jag värma den. Upp med händerna så får du lågor mot flatorna. Annars bär jag denna börda ensam och bränner hela jävla bunten av er.